Here we go (again)
Att blogga är en speciell sak för sig. Om du inte har någon motivation till att uppdatera din blogg, till att sitta och knappa på datorn dagarna i ända så funkar det inte att driva en blogg. Det funkar bara inte. För att blogga måste man hela tiden hålla motivationen på topp. Du måste hela tiden tänka skapa idéer och skriva ner dom. Du måste hela tiden tänka ut nya inlägg som du kan skriva så att dina läsare får motivation, du måste hela tiden tänka när du ska blogga. Vad för inlägg du ska skriva. Har jag redan skrivit för många sådana här inlägg på sistone eller är det läge att skriva ett sådant här inlägg nu eller ska jag hitta på något annat. You name it att blogga är inte lätt. Det är något av det klurigaste jag gjort faktiskt. Att hela tiden lägga energi på någonting som varje dag inte känns jätteroligt. Att hela tiden skriva och uppdatera en blogg utan att få så jättemycket respons. Det är tufft, det är det. Men alla bloggare har börjat någonstans och dom ska ha en stor eloge för att dom orkat och lyckats hålla sina bloggar uppdaterade under en sådan lång tid som dom antagligen har gjort. Min motivation tog slut för två månader sedan. Den försvann och jag kunde inte hitta den någonstans. Även fast att jag gärna ville blogga så kom jag inte på någonting att blogga om. Huvudet stod helt stilla och det var ide torka hos mig. Det blev då en oförbredd bloggpaus. En bloggpaus som nu i efterhand nog var väldigt smart med tanke på att jag verkligen behövde den. Jag behövde tänka igenom saker. Inte ha en blogg som hänger i åtanken dag ut och dag in. Jag fick för första gången på väldigt länge släppa min blogg helt och kunde lägga fokus på andra saker. Kunna tänka igenom saker riktigt ordentligt. Det har varit skönt det kan jag erkänna men jag har saknat att blogga det har jag verkligen. NU i slutet så har jag varit så sugen så att jag suttit och streckläst igenom alla inlägg på bloggen. Suck, jag kanske inte vågade erkänna det för mig själv men att blogga är nog det jag ska hålla på med. Det är någonting som gör mig glad och som jag brinner för. Men nu är jag i alla fall tillbaka. I´m back in bussnies bitches! Motivationen är på topp men bloggideérna kommer lite i efterhand. Aja vi kör ändå, det får rulla på för nu jävlar ska jag syssla med någonting som jag tycker är roligt nämligen att blogga. Någonting dom jag älskar ska jag syssla med dagligen. Gash, det här ska bli så kul!
"Vad har hänt i Wilmas liv sen vi sågs sist då?"
"En hel jävla del kan jag faktiskt medje."
För två veckor sedan så bytte vi stall på grund av bråk och annat skit. Lite kortfattat så ville jag inte ens åka till stallet eftersom att jag kände mig så utstött och utfryst. Så för tre veckor sedan så satte vi ner foten, sa vad vi tyckte och sa att vi ska flytta. En vecka senare så rullade trailern till det nya stallet och Shit vad jag är glad att vi flyttade. Något utav dom bästa valen jag har tagit tror jag. I vårt stall nu är alla snälla, det är aldrig några sura miner utan allt rullar på en massa glada läppar och positiv feedback. Vincent trivs som handen i handsken och han fick bland annat två kompisar idag.
"Annars då?"
Nä inte mycket. Vi slutade skolan i fredags och fick äntligen jullov. Det är julafton om fyra dagar och jag känner mig gladare än vanligt. Allt tuffar på känns bra och roligt. Jag har motivation till allt och lever mitt liv ifrån den bästa sidan. Allt dåligt har jag valt att lägga bakom mig och vi kör bara på de positiva spåret. That is how we do! Nu kör vi bloggen det är dags nu. Nu tar vi tag i det här och gör något riktigt bra av det. Jag är verkligen sugen på det nu, nu kör vi!
