wilmahejdenberg.blogg.se

Även idag så red jag Vincent på Kimblewick bettet och Rambo Micklem tränset. Det här valet av träns och bett gjorde jag bara för att han gick fint på den här kombinationen igår så ja, varför inte köra på den idag igen om han ändå funkade bra på den? Även idag så funkade han väldigt bra på Kimblewick bettet och Rambo Micklem tränset. Det var nästan inga konstigheter alls utan det enda var att fram emot slutet av passet när Vincent började bli lite trött så börjar han tugga på bettet helt och hållet utan anledning. Men i början och i mitten utav passet så var den här kombinationen inga som helst problem - allt gick solklart och så som det ska gå.

 

Syftet med dagens ridpass var att få Vincent lydig och fin. Att han ska kunna trava, öka traven, minska traven, halt, ökad trav ifrån halt, ner till skritt från ökad trav, fatta galopp ifrån skritt, galoppera samlat, sedan halt, galoppfattning igen, den här gången fram några galoppsprång och sedan tillbaka några språng. Vi rullade alltså på, på de spåret med en massa lydnads grejer bara. Allting funkade till en början jättebra. Varenda sak som jag bad om satt. Varken när vi ökade gångarten eller minskade gångarten så var det inga som helst problem. Inte heller vid några fattningar eller något annat. Ett stort plus under dagens ridpass var verkligen hans samlade galopp. Jag tror aldrig att den någonsin varit så samlad med så mycket energi som den har just nu. Ni fattar inte hur mäktigt det var att sitta där på Vincents rygg när han verkligen tog i men inte kom så långt fram utan istället galopperade långsamt framåt. Åh det var verkligen en upplevelse och som jag har kämpat för det här. Att få honom att gå ihop sig i galoppen. Det var en svårighet när han kom till mig kan jag säga. Direkt när jag försökte att korta galoppen så blev det slängtrav direkt. Han hade verkligen inga muskler alls och orkade verkligen inte att sätta ihop sig i galoppen. Vi har sedan dess skyndat långsamt och vips så funkar nu det mesta inom markarbetet. Så himla skönt! Fram emot slutet av passet började Vincent dock att tröttna. Han blev en "ål" i sidorna och ville verkligen inte vara rak utan slingrade sig en massa i  sidorna. Lite jobbigt när han gör så eftersom att om jag säger till med höger så trycker han ut vänster, när jag säger vänster så trycker han ut höger osv. Men allt kan ju som sagt inte alltid sitta. Men ju mer man tränar desto bättre blir man - så är det med allt! Fram emot slutet så blev han även lite stark åt vänster, hans svaga varv så lite konstigt at han drog åt de hållet. Äsch min ponny kan vara lite hel knasig ibland - haha.